Ett nytt år har inletts med mestadels positiva upplevelser! Det tråkiga som hänt var att Polka återigen fick vattensvans på grund av kylan som var under veckan. Som de tidigare gångerna så hade hon ordentligt ont och såg riktigt ledsen ut, men som tur är så repar hon sig rätt snabbt igen. Polkas vattensvans gjorde att fick vi stå över en sökträning men i övrigt har det varit full rulle på hundaktiviteterna.
Vi tillbringade nyårsnatten hemma i skogen där det är lugnt och skönt för hundarna. Det hördes en del fyrverkerier relativt nära men ingen av hundarna reagerade något nämnvärt på detta ens ute i trädgården vilket kändes väldigt skönt. På nyårsdagen var vi och tränade tillsammans med Heléne Lindström och Tarzan, ett trevligt och bra pass för alla hundarna! Sookie var pigg och glad men tyckte att miljön var lite svår så vi fick fokusera på att hitta varandra. Under årets första vecka så hann vi förutom detta pass även med träning hemma i trädgården, rehab-simning, träning i AniCura-hallen samt ett trevligt besök — naturligtvis med träning — hos Ditte Andersson . Dessutom har vi hunnit jobba en del! En ganska välfylld men trevlig vecka 🙂
Träningen hemma i trädgården visar hur bra det kan vara när miljön inte stör och Sookie är taggad (vilket hon nästan alltid är). Lite blicksläpp i fria följet och en del andra små detaljer som inte är helt perfekta men samtidigt har hon en uppmärksamhet och följsamhet som är helt underbar. Under det halvår som gått sen hon blev sjuk så har vi tappat jättemycket i just fokus och koncentration i svårare miljöer, men det är ganska väntat med tanke på att det är den del av träningen som varit svårast för Sookie. Vi har återupptagit den träningen och hoppas att vi är i form när det väl blir möjligt för oss att tävla igen.
Just miljön är ett återkommande ämne i diskussionerna här hemma då både Sookie och Zack är ganska miljökänsliga när det gäller träningen. Ditte kom med ett förslag på hur vi kan hjälpa Zack med att hantera nya miljöer genom att gå runt tillsammans och låta honom känna av omgivningarna lite i sin takt när vi kommer till ett nytt (eller svårt) ställe för att på så sätt gradvis avdramatisera nya miljöer. Jag inser att jag gjort en liknande sak med Sookie där vi helt enkelt stannat upp när vi kommer till en ny plats eller innan vi ska in på en träningsplan, för att tillsammans se vilka störningar såsom människor och hundar som finns där. Jag upplever att den lilla gemensamma pausen har gjort att Sookie är betydligt lugnare när vi fortsätter in på planen.
För övrigt har jag upptäckt hur fantastiskt mycket bättre ett videoklipp upplevs med lite färgkorrigeringar (color grading). Filmklippet ovan är inspelat i skymningstid med en enkel videokamera och kändes rejält grått och livlöst innan färgkorrigeringen. Mer stuns, högre kontrast och bättre lyster höjer upplevelsen en del 🙂
Senaste kommentarer