Genombrott och uppbrott

Midsommarhelgen 2016 förde med sig två tråkiga nyheter. På midsommaraftonen så berättade Ditte Andersson att hon skulle flytta från Motala och på söndagen, ”annandag midsommar”, så upptäckte vi att Sookie hade ont i sitt vänstra bakben. Nu har det snart gått ett halvår, Ditte har flyttat (men inte alls lika långt bort som det var tänkt!) och Sookie mår bättre igen!

Även om det var i midsommarhelgen vi upptäckte att Sookie hade ont så hade hennes smärta förmodligen byggts upp under en längre tid. Vi hade redan noterat att Sookie satte sig snett, liksom på ena skinkan i stället för på hela rumpan. På filmklipp från tiden innan vi upptäckte att hon hade ont syns det tecken på att allt inte stod rätt till, exempelvis i midsommarfilmen nedan där det ganska tydligt går att se hur hon reser sig på högerbenet vid inkallningen från rutan (cirka 1:20 in i filmen).

De första månaderna efter midsommar ägnades åt utredningar, undersökningar, rehab och väldigt lite, väldigt försiktig lydnadsträning. Sedan en dryg månad tillbaka så äter Sookie kortison som nu är nedtrappad till ett 5 mg-piller varannan dag. Kortisonet har gjort underverk med hennes smärta och nu visar hon knappt någon smärta alls. En kvarstående sak är att det knäpper ganska mycket om hennes vänstra bakben när hon går, speciellt när hon har vilat och musklerna inte är varma, men det tycks inte bekymra henne. De senaste veckorna har vi gradvis vågat mer i lydnadsträningen både när det gäller hur ofta vi tränar och vad vi gör. I torsdags var det dags för sista kurstillfället med ”torsdagsgruppen” och då körde vi lite mer fartfyllda moment i form av både ”rundamomentet” och dirigeringsapportering. Efter träningen har inte Sookie visat några tecken på att smärtan skulle ha kommit tillbaka vilket känns väldigt skönt.

Igår var vi och hjälpte Ditte med lite förberedelser inför flytten från hallen och tränade där en sista gång. Eftersom Sookie mått så bra på sistone så vågade jag träna på riktigt igen! Det blev bland annat fritt följ (med massor av störningar), runda, hopp, fjärr och gruppmoment och vi hade roligt på riktigt tillsammans igen på träningsplanen! Det var bollkast som belöningar, massor med bus och en intensitet i träningen som vi inte haft sedan före midsommar.

Idag har vi varit och hjälpt Ditte att flytta alla saker i hallen. Det kändes lite märkligt att titta in i den tomma lokalen när vi var klara och tänka på hur mycket kul och lärorik träning vi haft där. Som tur är kan vi glädja oss åt att Ditte inte har flyttat så fasligt långt och att Sookie mår så mycket bättre!

Sookie önskar alla en god jul! (Bild från 2013)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.